Samtyckesformulär


Bakgrund och syfte

Både ärftliga faktorer och miljöfaktorer spelar roll för uppkomsten av tvångssyndrom, dysmorfofobi, samlarsyndrom, tics och liknande tillstånd. Sannolikt finns det flera genetiska variationer som tillsammans med miljöfaktorer ökar risken för att sjukdomen ska utvecklas. Du tillfrågas om deltagande i studien eftersom du har visat intresse för studien genom att besöka webbsidan.

Vi vill i denna studie jämföra olika särdrag hos människor (till exempel om man svarar på behandling eller vilken typ av symtom man har) med variationer i arvsmassan. Målsättningen är att se om man kan finna förändringar i arvsmassan som kan bidra till ökad förståelse för uppkomsten av sjukdomar.

Hur går studien till?

För att kunna studera arvsmassan lämnas ett salivprov. Från saliven separeras sedan DNA för genetiska analyser. De skattningar du fyller i under deltagandet i studien används och du kommer bli uppringd för en telefonintervju där syftet är att bedöma diagnosen. Uppgifter om t ex vårdtillfällen, läkemedel och sociala faktorer hämtas ur hälsovårds- och befolkningsregister såsom patientregistret, medicinska födelseregistret, läkemedelsregistret, dödsorsaksregistret, flergenerationsregistret, folkbokföringsregistret, utbildningsregistret, värnpliktsregistret, register över socioekonomiska faktorer och LISA (Longitudinell integrationsdatabas för sjukförsäkrings- och arbetsmarknadsstudier) för att studera riskfaktorer för sjukdom och effekt av eventuell behandling.

Tidsåtgång

Deltagandet kommer att ta upp ungefär en timme totalt; att fylla i skattningar i plattformen tar ungefär 30 minuter, telefonintervjun kommer att vara runt 15-30 minuter och provtagningen beräknas ta 5 minuter. Provtagningen är kostnadsfri.

Det är helt frivilligt

Att vara med i studien är helt frivilligt, ni kan hoppa av när som helst och ni behöver inte tala om för oss varför ni inte vill vara med längre. Ni kan då också be oss kasta salivprovet och biobanksmaterialet.

Det är säkert

Din information och ditt prov förvaras på ett säkert sätt.

Prov sparas i en biobank

Salivprov som tas kommer att registreras och lagras i Karolinska Institutets Biobank (reg.nr 222). Biobanken ansvarar för att prov förvaras enligt lagen om biobanker (2002;297) och användas i den forskning som beskrivs här. Alla prov är kodade på ett sätt som säkerställer att inga obehöriga kan koppla något prov eller provsvar till dig som person. Kodade prover kommer att skickas för analys till samarbetspartners laboratorium i Sverige och inom och utanför EU/EES. Prov kommer att förstöras eller skickas tillbaka till KI Biobank efter avslutad analys. Prov sparas också på KI Biobank för framtida forskning. Du kan då komma att bli kontaktad igen för att ge ditt godkännande. Du kan när som helst utan någon förklaring begära att få dina lagrade prov förstörda.

Hantering av data och sekretess

Den fortsatta vetenskapliga bearbetningen av information från frågeformulär och analyser av salivprover kommer att ske på kodat material, d v s utan att enskilda personer kan identifieras. Kodnyckel förvaras separat, och ansvarig för denna är docent Christian Rück. Ett forskningsregister kommer att upprättas med uppgifter om namn, personnummer och adress samt andra registeruppgifter. Ändamålet med detta register är att samla uppgifter om din hälsa och genetiska variationer för att kunna studera sambandet mellan sjukdom och variationer i genetiska anlag. All data om dig skyddas enligt Allmänna dataskyddsförordningen (GDPR) (2016/679) samt offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Ingen obehörig kommer att få ta del av uppgifterna. Ansvarig myndighet för personuppgifter är Karolinska Institutet, 17177 Stockholm. Kontaktperson är Christian Rück, mobil 070-484 33 92. Vill du ha reda på vilka uppgifter som finns registrerade om dig kan du skriftligen begära det hos kontaktpersonen alt. Karolinska Institutet. Ett sådant utdrag har du rätt att få en gång per år utan kostnad. Framkommer det att det står något felaktigt om dig skall den uppgiften rättas. Om du anser att någon bryter mot reglerna för personuppgiftsbehandling har du rätt att ge in klagomål till Datainspektionen.

Delning av data

För att genomföra forskning är det ofta hjälpsamt för forskare att med varandra dela den information de får av att studera biologiska prover från människor. Information delas till exempel genom en eller flera vetenskapliga databaser, där den på ett säkert sätt lagras tillsammans med information från andra studier. Forskare kan sedan studera den kombinerade informationen och därmed få ökad förståelse för både hälsa och sjukdomar. Om du samtycker till att delta i denna studie kommer en del av din genetiska information och hälsoinformation att ingå i en eller flera sådana databaser, t ex har USAs National Institutes of Health en databas som heter dbGaP (database for Genotypes and Phenotypes). dbGaP utvecklades för att lagra och distribuera data och resultat från studier som har undersökt samverkan mellan arv och miljö hos människor. I Sverige kommer data från denna studie att ingå i databasen Genomic Aggregation Project Sweden. En forskare som vill studera informationen måste ansöka om detta till databasen. Olika databaser kan ha olika sätt att hantera sådana förfrågningar.

Risker

Ingen obehörig kommer att ha tillgång till ditt namn eller övriga uppgifter som kan identifiera dig (t ex adress eller personnummer). Eftersom din genetiska uppsättning är unik för dig finns det en liten risk att någon skulle kunna spåra den till dig om de redan har tillgång till din genetiska kod. Risken för att detta skulle kunna hända är mycket liten men kan öka i framtiden.




Tillbaka

Frågor eller funderingar?


Kontakta oss, så återkommer vi till dig så snart vi kan!

070-091 87 19

Graphics Designed by rosapuchalt / Freepik